Vad är hälsa?
Senast uppdaterad: 13/12-2024
Den här texten handlar om hälsa. Du kommer få läsa om fysisk och psykisk hälsa och vad som påverkar din hälsa. Du kommer få läsa om skadliga effekter av alkohol, narkotika och tobak och om positiva effekter av sömn, träning och bra mat.
Du kommer också få läsa om stress och traumatiska händelser och vad du kan göra för att få bättre hälsa.
Bilden visar att din hälsa påverkas av många olika saker, så kallade bestämningsfaktorer. I mitten finns ålder, kön och arv. Det är faktorer som är väldigt svåra att påverka eller som du inte kan påverka alls. Närmast mitten finns relationer och nätverk som är väldigt viktiga för hur du mår. Längre ut finns faktorer som matvanor, motionsvanor och tobaksvanor som också är viktiga och som är lättare att påverka själv.
Fysisk och psykisk hälsa
Att ha en god hälsa innebär att må bra både fysiskt och psykiskt. En fysisk god hälsa innebär att kroppen mår bra. Om du äter bra mat, motionerar regelbundet, sover tillräckligt och undviker tobak, alkohol och narkotika så stärker du ditt immunförsvar och minskar risken för sjukdomar och besvär.
Att ha en psykisk god hälsa innebär att du har balans mellan dina positiva och negativa känslor. Det innebär också att du känner dig nöjd med livet och att du har bra relationer med familj, vänner eller andra du känner. Din psykiska och fysiska hälsa påverkar varandra. Om du mår dåligt psykiskt får du ofta ont i kroppen också.
Hur kan du få bättre fysisk hälsa?
Här får du råd om vad du kan göra för att din fysiska hälsa ska bli bättre.
Alkohol, narkotika och tobak
Att dricka alkohol och att använda tobak och narkotika är skadligt för din kropp. Dessa produkter är dessutom beroendeframkallande.
Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en god hälsa och en drogfri uppväxt. Det är vuxnas ansvar att skydda barn från att själva använda eller växa upp i en miljö där det förekommer tobak, alkohol och narkotika.
Det finns hjälp att få
Om du är beroende av alkohol eller använder narkotika kan du få hjälp. Även du som är har en familjemedlem som är beroende av alkohol eller använder narkotika kan få hjälp. Du kan få hjälp av sjukvården eller socialtjänsten. Du kan också få hjälp av vissa frivilligorganisationer eller Svenska kyrkan. Du kan även ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.
Om du vill sluta röka eller snusa kan du kontakta din vårdcentral. Du kan också försöka sluta genom att använda nikotinplåster och andra produkter som du kan köpa själv på apotek och vissa mataffärer. Det är bra att prata med din läkare först.
Stress och traumatiska händelser
Stress
Att flytta till ett nytt land är en stor förändring. Du kanske var tvungen att fly från ditt hemland. Det är normalt att känna sig orolig, ledsen eller stressad.
Men all stress är inte dålig. Stress kan vara bra också. Stress kan ge dig extra kraft att klara av svåra situationer. Men mycket stress under lång tid kan vara farligt för din hälsa. Om du känner dig stressad är det bra att förstå varför. Då kan du försöka förändra din situation.
För mycket stress kan göra att du sover dåligt och att du känner dig ledsen. Du kan också få svårt att koncentrera dig, få dåligt minne, problem med magen, huvudvärk eller ont i andra delar av kroppen. Mycket stress under lång tid kan leda till depression.
Traumatiska händelser
Du som har varit med om eller sett skrämmande händelser som till exempel olyckor, krig och sexuellt eller fysiskt våld kan få mardrömmar, få svårt att koncentrera dig och ha lätt att bli irriterad. Tillståndet kallas för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det är vanligt att du som har PTSD får tillbaka starka minnen av det som har hänt, så kallade flashbacks. Det känns som att du är med om den skrämmande situationen igen. Med rätt behandling kan många med posttraumatiskt stressyndrom bli bra igen. Kontakta en vårdcentral om du har varit med om otäcka händelser och inte mår bra.
Röda Korset har behandlingscenter för personer som utsatts för trauman under krig, tortyr och flykt. På behandlingscentret kan du få stöd och hjälp. Det finns behandlingscenter på flera orter i Sverige.
Hantera svåra minnen
Att ha svåra minnen från till exempel krig eller flykt kan påverka din hälsa. Du kan få svårt att koncentrera dig och få svårt att sova. Det är jobbigt och det påverkar din vardag. Det kan vara svårt att ändra på men det finns saker du kan göra:
- Försök att träffa andra människor.
- Försök att ha ett schema för dina dagar. Att gå upp samma tid varje dag, och att äta frukost, lunch och middag.
- Titta inte på filmer eller filmklipp med krig och våld.
- Titta inte på nyheter från ditt hemland för ofta och särskilt inte på kvällarna.
- Använd inte datorn eller TV:n innan du ska sova. Då blir det svårt att somna.
- Prata om det du tänker på med någon som har som jobb att lyssna, till exempel en kurator eller psykolog. Det hjälper inte direkt, men det kan hjälpa efter ett tag. Du glömmer inte, men tankarna tar inte lika mycket plats.
Hur kan du förbättra din psykiska hälsa?
Det finns mycket du kan göra själv för att må bättre. Det är viktigt att sova och äta bra och att vara fysiskt aktiv varje dag.
Du kan må dåligt ibland utan att du behöver vård, men om du mår dåligt under lång tid och har svårt att klara din vardag, måste du söka hjälp. Om du känner att du inte vill leva måste du också söka hjälp.
Söka hjälp
Om du känner att du mår dåligt psykiskt ska du kontakta din vårdcentral. De kan hjälpa dig med råd, stöd och samtal. Du kan också få mediciner om du behöver det.
Om du eller någon annan inte vill leva längre är det allvarligt. En person som inte vill leva måste få hjälp. Det finns psykiatriska akutmottagningar både för vuxna och för barn och ungdomar (Barn- och ungdomspsykiatri, BUP). De psykiatriska akutmottagningarna brukar ha öppet alla dagar och alla nätter, precis som vanliga akutmottagningar.
